Medan menopaus indikerar själva upphörandet av mensen är klimakteriet eller övergångsåldern perioden före menopaus och tiden efteråt tills dess menopaus har konstaterats. Postmenopaus, som också kan kallas postklimakteriet, börjar egentligen vid menopaus men man kan först vara säker på att man befinner sig i postklimakteriet efter att menopaus har diagnostiserats, vilket man först kan göra efter mensen uteblivit under 12 månader. Första delen av klimakteriet kallas ibland förklimakteriet och kännetecknas av oregelbunden mens med perioder när den kan upphöra helt under några månader för att sedan bli regelbunden igen.

Läs mer om klimakteriet, menopaus och perioden efter klimakteriet

Om menopaus inträffar för 40 års ålder kallas det för tidigt klimakterium (prematur ovariell insufficiens).

Läs mer om för tidigt klimakterium

I klimakteriet sker många hormonella förändringar i kvinnans kropp vilka påverkar henne både kroppsligt och känslomässigt. Nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH) ökar, medan östrogen-, progesteron- och testosteronnivåerna börjar sjunka. Variationer i nivåerna av östrogen kan ge värmevallningar. Värmevallningar som inträffar nattetid kan ge upphov till nattsvettningar. Behandling för besvären bör man diskutera i samråd med sin läkare.

Läs mer om nattsvettningar

Värmevallningar hos kvinnor beskrivs som en plötslig höjning av kroppstemperaturen och upplevs ofta av kvinnor i klimakteriet. Hur länge värmevallningarna vara skiljer sig åt från kvinna till kvinna och kan pågå allt från nån minut till 5 minuter. Man kan dessutom ha en eller flera återkommande värmevallningar under en och samma dag.

Läs mer om värmevallningar

Flera faktorer som förändrade hormonnivåer, åldrande och livsstil så väl som genetiska faktorer bidrar till viktökning i klimakteriet.

Läs mer om viktökning i klimakteriet

MHT kan övervägas då en läkare bedömt nyttan med och förutsättningarna för att inleda en behandling. I bedömningen utgår man bland annat från besvär, andra riskfaktorer och ålder. Fördelarna med MHT ur ett hälsoperspektiv har visats överväga eventuella risker om behandling påbörjas i nära anslutning till menopaus, dvs. inom 10 år från menopaus och före 60 års ålder.

Läs mer om menopausal hormonbehandling

Precis som med all annan läkemedelsbehandling kan MHT ge biverkningar. Har man fått ett läkemedel kan man få mer information genom att läsa bipacksedeln. Rådgör alltid med din läkare kring eventuella frågor kring biverkningar eller behandling.

Det finns några medicinska tillstånd då behandling med MHT inte bör användas:

Odiagnostiserad vaginal blödning/misstänkt endometriecancer

Pågående eller tidigare bröstcancer

Aktuell djup ventrombos eller lungemboli

Aktuell eller tidigare arteriell hjärtkärlsjukdom, som hjärtsvikt, stroke, hjärtinfarkt

Allvarlig pågående gall- eller leversjukdom

Porfyri

Försiktighet bör också iakttas hos kvinnor med:

Diabetes med trolig kärlpåverkan

Tidigare djup ventrombos eller lungemboli eller kända riskfaktorer för dessa

Gallblåsesjukdom (gäller oral östrogenbehandling)

Tidigare endometriecancer

Vissa övriga tillstånd*
* Östrogenbehandling kan förvärra astma, epilepsi, migrän, systemisk lupus erythematosus, leverhemangiom och demens och bör därför användas med försiktighet vid dessa tillstånd.

Läs mer om menopausal hormonbehandling

Det finns inga bevis för att man allmänt sett behöver använda vitamintillskott under klimakteriet. Rådgör med din läkare kring dessa frågor då dina behov är utifrån dina besvär och dina förutsättningar.

Läs mer om kost

Humörsvängningar är vanligt förekommande i klimakteriet. Det innebär att du kan känna dig mer lättirriterad och ändra humör fort. Man kan också må dåligt eller känna sig nedstämd. Minskade nivåer av östrogen kan kopplas till humörpåverkan. Sömnstörningar till följd av värmevallningar och svettningar nattetid kan också vara orsaken till att man blir lättirriterad och känner sig utmattad. Besvären kan också ha andra underliggande medicinska orsaker.

Läs mer om humörsvängningar